Vilken dag,
vilken jä-la dag egentligen.
Just denna dagen idag känns det som om jag valt fel yrke på riktigt.
Denna dagen
(förhoppningsvis kommer den inte igen),
vill jag bara stryka ut snabbt som tusan från almanackan.
Denna dagen idag vill jag verkligen inte uppleva en gång till.
Denna dagen idag får inte upprepas.
Nu undrar ni säkert vad det är som hänt...
I ett litet inlägg ska jag försöka delge er min dag utan att bli för personlig i mitt yrke.
Tänk er att från kl: 06.45-15.00 pockar samma människa på uppmärksamhet HELA tiden genom att HELA tiden ropa på hjälp.
Tänk er att samtidigt finns det 9 st andra människor som är i behov av olika sorters hjälpinsatser,
stora som små.
Tänk er att under dessa timmar arbetar endast två personer.
Tänk er att dessa 10 personer inte är adekvata på något sätt alls i sin kommunikation med dessa arbetande personer.
Tänk er att samtidigt som detta arbete ska utföras så har du dokumentation att utföra,
omläggningar som ska skötas,
kontakt med sjukvårdspersonal,
möte samt att du hela tiden ska vara professionell och möta dessa människor som är i stort behov av din hjälp på ett bra sätt.
Vet att många arbetande människor har liknande arbetssituationer som jag,
men denna dagen idag måste jag försöka att dels sudda ut från näthinnan men också radera ut från mitt eget lilla minneskort för gott.
Min morgondag kommer att bli som nedan...
