tisdag 4 februari 2014
Malmö och tryggheten
Jag rör mig som bekant mycket nere i downtown på olika tider på dygnet eftersom jag har varierande tider då jag ska till jobb eller ska gå hem,
(tilläggas skall att maken alltid möter mig när jag har sent kvällspass).
Jag kan känna/säga att jag aldrig känt mig direkt otrygg med att vandra på Malmös gator.
Jag väljer ju så klart inte de små mörka gatorna när jag går men nä,
inte otrygg.
Otaliga är väl de gånger när jag kommit i kontakt med och till och med språkat ett par ord med någon lite överförfriskad som är på väg hem.
Någon har velat låna lite fyr till sin cigarett.
Någon ville köpa en cigarett.
Någon undrade vart jag var på väg så tidigt och önskade mig en god dag.
Någon bara ville prata lite.
Någon var ledsen.
Några killar gjorde mig en gång sällskap till "min" hållplats eftersom de också skulle dit.
De hade spela datorspel hela natten och redogjorde nu för mig om spelets utgång.
Otrygg?
Nä,
jag känner inte det direkt...
om något ser/känns knepigt framför mig väljer jag att gå över på andra sidan.
Men otrygg?
Nä...
Det här är mitt Malmö.
Staden där jag växt upp och som är min stad.
Här vill jag leva och här vill jag bo.
Ingenting kan få mig härifrån Mitt Malme.
Anledningen till detta inlägg fick jag när jag surfade och läste lite om olika utsatta områden i Malmö och om otryggheten bland de som bor där.
Vi har ju Seved som varit flitigt omdebatterat i media,
vi har vissa platser på Rosengård som också varit omdebatterade,
det vet ju gemene man.
Vi har precis som alla städer en del områden där man tydligen inte kan känna sig riktigt trygg och på något sätt får väl medias förstoring till det hela låta som om hela Malmö var den mest otrygga staden i Sverige.
Minns en tid när det sattes bildäck och containrar i brand på just Rosengård och media visade bilder och videor från privatpersoner på tv.
Det var så klart fruktansvärt att se och höra.
På kvällen ringde svärmor som bor i en stad en bit från oss, och talade om för oss att hon helst inte ville att vi skulle gå utanför porten.
På något sätt "trodde" väl hon att detta utspelade sig i närheten av oss.
Men som maken förklarade att detta drabbar ju inte oss för vi bor inte på Rosengård.
Men bilderna från tvn kunde ju förmedla att det just nu var hemskt att vistas i Malmö.
Malmö är inte mer otrygg än någon annan storstad i Sverige.
Det finns inte mer våld i Malmö än i någon annan stad.
En mycket flitig förmiddag med en ny look...
Det kan man lugnt säga att det varit...
Gustafianska huset har fått en ny look.
Rent och fint och våra husdjur dammråtterna de flydde bara de såg "lilla Fido" och mig in action.
Men jag och Fido lyckades tränga in dem i ett hörn och vips så for de upp i röret.
Så skönt att känna sig så nyttig,
och fortfarande är det massor kvar av min lediga dag.
Lika bra att jag skred till verket när jag ändå kände en lust som sa att
"näe du...
nu e det allt dax"
Inte går den här mannen att ta på allvar...
Där sitter han i tv4s nyhetsmorgon och varnar för hudcancer.
Brun som en pepparkaka och ännu mer därtill.
Han ser ut som om han kletat in ansiktet med för mycket BUS.
Och till och med det är/kan bli snyggare.
Så här brunfärgad är inte fint på oss skandinavier.
Och när man till och med sedan ger dubbla budskap är det ju helt och hållet åt skogen.
Han säger att man ska ha en god förhållning till solen...
Men...
Nä...
det rimmar lagom tycker jag med många.
Drömmar elbussar och för mycket grönsaker
Inte uppe med tuppen idag...
definitivt inte alls.
Behövde sova ut och det gjorde jag,
känns det som i alla fall.
Men det är bara ett problem...
om jag ska sova ut någon dag för att känna mig härligt pigg så infinner inte den känslan sig direkt.
Känner mig bara sömnig och ledbruten på något vis.
Undrar egentligen om det är så himla bra.
Jag brukar alltid stiga upp mellan kl 7.30-8.00 även om jag är ledig men jag kände att det skulle jag inte göra idag.
Nu sitter jag här och har svårt för att liksom ta för mig något än att bara skriva.
Har ju en postit lapp med lite måsten,
men bara lite...
men det ska nog fixa sig ändå.
Det är kanske bara så att jag har svårare för att få igång kroppen och knoppen när hjärnan helt plötsligt får för sig att komma till sans.
Som alltid när jag sovit djupt så har drömmarna kommit och gått hos mig.
Än var det gröna Linas veggiematkassekassar som skulle packas upp och hur jag än försökte tömma dem så fanns det ändå mer grönsaker i dem.
Till slut blev jag så ledsen och kallade på käre maken
(det är nämligen alltid han som organiserar det gröna i kylen).
Hur det gick för honom förtäljer inte historien för helt plötsligt var jag på en buss.
 |
MalmöExpressen - nytt busskoncept i Malmö
Linje
5 i Malmö är Skånes största stadsbusslinje. Antalet resenärer har ökat
för varje år, vilket är glädjande. Dock blir det trångt på vissa
avgångar och med många påstigande kan bussen efter till och med hinna
ikapp framförvarande buss, så att de hindrar varandra. Vi vill med det
nya konceptet skapa ett smartare och smidigare sätt att komma fram i
staden.
|
Det är nämligen så här att vägverket håller på att riva upp halva Malmö känns det som för att ge plats åt de nya expressbussarna som kommer att trafikera stadens gator till sommaren.
Jag satt på en sådan buss och helt plötsligt var det tvärstopp.
Bussen kom inte längre för att gatan var inte färdig.
"vägjobbarna" sa att vi skulle vänta på att de skulle bli färdiga med gatan.
Där satt jag på denna buss och vi kom inte längre...
Efter ett tag insåg jag med andra att detta skulle ta för lång tid.
Minns bara att när jag skulle stiga av så öppnades dörrarna med ett swichande ljud.
Me and my dreams!
Nu ska jag ta mig samman lite,
kan inte sitta här och dega mer,
lite action skulle nog inte skada.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)