Mys, mys, mys...och lite tekniska prylar från tekniknörden.

 

Men det är väl så det ska vara?

Maken och jag har precis ätit lite lunch.

Värmde upp lite rester såsom fläskkarrè med potatismos.

Samt morötter, 

silverlök 

och äppelklyftor som vi hade häromdagen.

Maken har i alla fall ätit nu så han är riktigt på bättringsvägen.

Tänkte på hur smidigt det egntligen är med den  läsplattan som jag har nu.

En Nexus 7.

Den är ju nästan oumbärlig om man är nörd på tekniska prylar som jag är.

Köpte ju för en tid sedan en platta till av märket Denver.

 

En riktigt billig sådan som jag använde under förra sommaren för att läsa böcker i.

Läste väl allt som allt 8 böcker den sommarsemestern.

Men nu har jag sålt den till min kära kollega som har tjatat ihjäl mig om detta.

Den var ju ett litet impulsköp och till sist fattade jag att jag inte har någon större nytta av att ha 2 st.

Maken använder inte läsplattan eftersom han tycker att skärmen är så liten så han sliter ner min tidigare lilla Pink dator,

den som knappt går igång mera,

man får verkligen veva och veva,

truga och truga den om den ska komma till skott.

Men skam den som ger sig är makens motto.

Så då får han väl ha det så.

För någon månad sedan köpte jag denna

   En Acer Aspire V5,

Denna är jag mycket mycket nöjd med och kan varmt rekommendera till er som går i köptankar.

Andra inlägget om Den gamle mannen i huset bredvid...

 

Tidigare inlägg här nedan

http://notgustafsson.blogspot.se/2014/01/vart-gar-dina-tankar-gamle-man.html 

Det är tomt nu,

var finns du nu gamle man?

Är du fortfarande med oss gamle man?

Eller kanske på ett annat ställe där du kan vila i frid gamle man.

Jag får aldrig veta,

men det är full aktivitet där du tidigare så ensam brukade att sitta och blicka ut på människor som passerade utanför.

I fönstret satt du och väntade på att hemtjänstpersonalen skulle komma till dig.

Aldrig mer kommer du att sitta där och vinka till dem.

Aldrig mer kommer du att vistas i detta hus.

Men kanske är det så att du fått en bättre plats i livet,

kanske på ett ställe där du slipper att vara så ensam,

antingen ibland oss eller på ett ställe där du kan vila i frid.

Du grep tag i mig gamle man,

där du satt och bara väntade.

Vet ju egentligen ingenting om dig,

men du var där,

i ditt fönster.

Kanske fastnade du hos mig för ditt sätt att alltid vinka till personalen.

Kanske för att jag varit där precis som dom som hjälpte dig.

Kanske för att jag känner så mycket för äldre människor som levt ett långt liv och som har så mycket att berätta.

Så många livshistorier som jag har fått ta del av i mitt yrke.

Så mycket glädje,

men också mycket sorg som jag har lyssnat på och som jag tagit till mig.

Tror faktiskt att jag skulle kunna skriva en bok om detta med att vi föds,

lever,

arbetar,

gläds,

men också om orättvisor,

livsöden,

tårar,

 ensamhet,

och sedan när livet tar slut och kroppen får vila någon annanstans.

Kommer alltid att minnas dig,

 gamle man.

Min alldeles egna lediga dag.

Skönt att få ha en sådan ibland då man bara kan göra det som man själv vill.

Inga måsten och inga speciella krav ställs på dig egentligen.

Bara det som du tycker är viktigt.

Massor av egentid som ställs till ditt förfogande och som du kan disponera fritt över hela din dag.

Det är det som kallas för ledighet....

Viktigt förstås för alla människor,

men jag tycker att det känns mer viktigt för oss som jobbar oregelbunda arbetstider och där dina jobbedagar bara rullar på antingen det är vanlig dag eller röd dag.

Man behöver det verkligen efter en lång jobbhelg.

En gång för ett par år sedan reagerade jag så häftigt mot ett uttalande som gjordes av artisten Sofia Carlsson i en tv intervju inför julen.

Hon sa nämligen ungefär så här.

-Jag tycker att vi människor borde tänka på att ta det extra lugnt över julen NU NÄR ALLA ÄR LEDIGA.

Jag blev så himla arg dels på henne och dels på det hon sade.

Hur kan man tänka så kort?

Trodde hon att Sverige stannade bara för att det blev jul?

Sjukhus,

kollektivtrafiken,

vården överhuvudtaget,

butiker,

mm,

mm,

hur skulle det se ut?

Jag kommer ihåg att jag reagerade så kraftigt att kära maken fick lugna ner mig.

Tilläggas kan är att det var tydligen inte bara jag som reagerat på hennes uttalande för det stod visst om det i tidningen någon dag därefter.

Ska aldrig denna blåsten läggas sig i Skåneland?

Det är svinkallt!!!

Och man ger sig inte gärna ut i detta vädret.

I morse steg jag upp och visste inte riktigt vad klockan var.

Fick bara för mig att mitt larm gått igång och att det var dags att stiga upp.

Gick ut i köket och bryggde mig en espresso.

 

När jag stod där med min kopp i handen så tänkte jag på att jag inte visste vad klockan var och att jag kände mig ganska trött.

Kollade på väggklockan och konstaterade att den var 03.35...

och kom då på ytterligare en sak...

JAG VAR JU LEDIG!!!!

 

Hur i hela glödheta gick detta till?

Smög sakta in i min säng igen,

 

drog täcket om mig,

 

den hårda blåsten ven utanför mitt hus,

 

skänkte en tanke till mina kolleger som strax säkert är på väg upp ur sina varma goa sängar,

kröp längre in i värmen,

somnade om bums,

 

och vaknade av att käre maken stod vid min säng vid 8 tiden,

mycket piggare än igår.

Så kan det gå!

 

Tror bara att detta inte hänt mig förut för jag kan inte minnas att jag varit så disträ någon gång.