Im back!
Och ikväll blir det bara mys!
Ledig dag i morgon och jag tänker inte gå en meter.
Men vid närmare eftertanke så måste jag nog det i alla fall.
Uppe med tuppen,
alarmet gick igång 04.50,
så det var bara till att steppa upp ur sängen,
sjunga en trudelutt,
och se glad ut.
Mindre glad blev jag när jag steppade ut ur porten,
det var minsann halt och det gällde verkligen att se vart man satte sina fötter.
Tur att jag tänkte till i morse och gick 5 min innan jag brukar.
Det tog nämligen avsevärt längre tid att gå till bussen i morse mot det normala på ca 8 minuter.
2 min kvar tills bussen skulle anlända lyste från busstavlan när jag kom fram.
Jag hann i alla fall.
Idag var vi säkert 8 st som hoppade av vid "himmet".
Och vilket kacklande sen när alla vi skulle trängas för att byta om till arbetskläderna.
Någon frös om tårna,
någon undrade varför någon inte hade varmare byxor på sig.
Någon blev blöt om både stumpor och skor när hon råkade trampa i allt det där slaskiga som följde med oss in.
Någon var ledig till helgen och skulle minsann på stor fest.
Någon var bara glad för att sluta kl 13 idag.
Jag var glad för att jag fått av mig alla mina kläder och bytt om trots trängseln.
Alla vi skildes åt och skingrades in på de olika paviljongerna.
Vi har en trevlig,
glad,
och fin jargong på "himmet".
Alla önskar nämligen alla en
"lugn och fin dag,
och stressa nu inte för man hinner inte med mer för det"
innan vi skils i omklädningsrummet.
Denna jargong har funnits länge på "himmet" och jag hoppas att den aldrig dör ut.
Trots att det är en stor arbetsplats jag jobbar på så känner man de flesta,
och gör man inte det så sker det ganska snabbt kan jag säga.
Vi har en fin sammanhållning trots det stora antalet medarbetare.
Allt detta lyckades den Fundersamma Krutkärringen snappa upp i ett allt för kallt omklädningsrum en mycket tidig vardgsmorgon på "himmet"
Dagen idag har varit bra,
fina kollegan och jag har fått gjort precis allt det som vi skulle göra och precis det som vi planerade vid tidiga morgontimmens "lillmöte".
För tillfället har vi bara 8 boende på vår lilla paviljong av olika skäl.
Och det märks kan man lugnt säga.
Allt har flutit på så att säga,
men det brukar det ju göra i och för sig.
Men det räcker att någon blir lite orolig så smittar det av sig till de andra.
Men det blev ingen orolig dag idag.
Man märker snabbt skillnaden om man jobbar med en vikarie eller om det kommer någon in från en annan paviljong och ger ett handtag i en behövd situation.
Om brukarna inte känner igen sig riktigt med ett nytt ansikte så kan det lätt bli lite kaos.
Men som sagt en findag blev det.
Ikväll ska vi tvätta några maskiner,
maken och jag.
Laga till en köttgryta och sen ska vi se sista avsnittet av Dancing on the edge.
Ha en skön kväll!
