Har upptäckt idag att vi faktiskt bor grannar med ett dagis...
Nä,
egentligen gick det inte upp för mig idag men jag fick riktigt både höra och se dom idag...
Dom hade nämligen midsommarfirande med barnen. Och dom var mer vilda än tama.
Hmm...
Barn i all ära, men oj vad dom kan låta.
Jag har jobbat som dagbarnvårdare i 18 år men det är länge sedan nu.
Och idag insåg jag att detta verkligen är en passerad tid för mig.
Jag beundrar dessa människor som kan jobba med barn på dagis,
men hur dom orkar med denna höga ljudnivån är mig en gåta.
När jag sitter på min balkong och barnen är ute kan jag inte hjälpa att jag tycker att deras pedagogiska arbete med barnen blir lite för mycket.
Regler måste finnas annars skulle allt gå över styr,
det fattar jag.
Men varför i hela fridens namn kan dom inte vara naturliga med barnen när dom pratar med dom.
All konversation blir ju krystad och uppstyltad på något vis.
Barn i övrigt enligt mig...
Barn behöver vuxnas uppmärksamhet, men enligt min åsikt så får det inte gå överstyr så att hela ens liv kretsar kring dom.
Man måste inte alltid vara barnen till lags och barn ska inte få lov att avbryta när helst de vill.
Jag har sett alldeles för mycket sånt, och jag tror helt enkelt inte på att det är bra.
Lite åsikter från mig där jag sitter och väntar på att midsommar firandet ska sluta på min lilla innergård:-D:-D:-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar